måndag 31 januari 2011

Den romantiska drömmens död #6

Det går inte att köpa sig romantik, det kan numera räknas som en vedertagen sanning.
Ni har följt klännings-såpan. I fredags trillade en posten-avi ner i lådan. Rekommenderat brev från Singapore. Aha! Nu kommer den - den spetsprydda romantiken!
Hämtade paketet, med viss dämpad glädje, fortfarande med en gnutta skepsis (här börjar lite spännande bakgrundsmusik spelas), öppnade ett hörn av paketet i bilen på väg hem och... (musiken stegras, publiken håller andan) fel jävla klänning IGEN!

Nu ska jag skriva ett kortfattat, syrligt mail till säljaren och förmodligen få ett lika kortfattat tillbaka förhoppningsvis inom närmsta halvår om jag ska tala utifrån erfarenheten.
Och mitt i alla svordomssvador över värdelösa affärsägare så sitter det en liten gnällkärring som nöjt gnuggar händerna och börjar fila på gnällmail med något som närmast liknar frosseri.

5 kommentarer:

Hanna sa...

Aaaargh!!
Fram med Conan nu!

Tänk om säljaren satt det i system? Att med flit skicka fel för att sen vara så disträ det bara går mailledes så köparen tvingas sälja vidare felskickade klänningar. Fast det kanske bara är jag som är så cynisk.

Sofia sa...

Haha! Conaaaan!!
Man kan lämna feedback både som köpare och säljare på etsy. Den här säljarens feedback lyder: 97% = I loooove the dress!! Thank youuuu!!!.
3% = Frauuuud!!!!
Har filat på vad jag ska skriva i typ en vecka!

LillaGrå sa...

Men hur svårt kan det vara att skicka rätt? Kostar det dig en massa också? Förutom ilska, irritation och tid?

Vill följa den här följetongen till slut (om den nu tar slut någon gång?).

Förresten, vilken klänning skickade hon den här gången?

Sofia sa...

LillaGrå: Helt sjukt svårt tydligen!

Efter mycket tjafs gick jag med på att köpa den första felskickade klänningen för fraktkostnaden. Bad om att få skicka tillbaka flera gånger men hon föreslog bara flera alternativ där jag skulle behålla den för mer eller mindre pengar och tillslut orkade jag inte längre och tänkte att vafan, jag får väl sälja den då. Och det gick ju bra, fast det var struligt och irriterande. Mest ville jag bara få slut på det hela.
I mitt kortfattade mail har jag skrivit att nu betalar jag ingenting mer utan väntar mig att hon skickar rätt klänning och att jag får tillbaka fraktkostnaden för den första klänningen.

Dessutom har hon skickat samma felklänning en gång till.

Man bara: eh va?

Lisa sa...

Framförallt tänker man; vill människan inte ha kunder?! Stor sannolikhet att du kommer att försöka beställa rätt klänning en tredje gång, liksom... Synd på så rara ärter!