tisdag 28 april 2009

Väckarklockepegel

"Transport av avlidna" pratas det om på nyheterna ang. Landstingets fadäs med utebliven upphandling av uppdraget. Det är inte ofta man ser likbilar men när man gör det så hajar man ju alltid till, där åker döden omkring. Typ. "Transport av avlidna" är något som sker långt innan begravningen och det får min värld att skeva till sig lite. Det pågår ju faktiskt sån här verksamhet hela tiden runt omkring oss. Det åker runt folk med döingar i sina bilar kors och tvärs över stan. Att tänka på det är som att passera en bucklig spegel, man tror man har koll på verkligheten men så bubblar det upp en liten böld nånstans som liksom puttar till allting annat ett ögonblick, förvränger bilden lite grann. Det är som motpolen till när vi bodde i stan och det sprang en grävling på Östgötagatan, eller rådjuren på Åsögatan.
Hur som, ibland skevar det till sig lite. Det är kanske ett oemotståndligt usch, jag vet inte.

måndag 27 april 2009

Depeche Mode



Jag har inte riktigt vågat skaffa nya Depeche-skivan förän nu. De senaste albumen har glimrat till ögonblick men i övrigt varit för spretiga eller bleka. Så trots att jag gillade första singeln "Wrong" i all sin nästan fåniga skevhet (och den sjukt coola videon), så hade jag inte mina hopes up. Och så här halvvägs in i skivan är jag faktiskt, trots textförfattandets konsekventa förfall, positivt överraskad. Det går alldeles utmärkt de första 4 spåren, låter till och med fräscht för att inte säga spännande. 5e spåret faller in i det där konstiga, släpiga, lounge'iga soundet som jag inte alls hajar, men nu i sjätte spåret tar det sig lite igen. Den rock som gästspelat titt som tätt sedan Ultra har fått flytta på sig igen till förmån för synthen och elektronikan, gött mos. A, som gjort sin läxa, berättar om Martin Gores nyupptäckta kärlek för knapp-och-ratt-skruveri i studion och här är resultatet. Hoppas det håller längre än nyhetens behag, det återstår att se. Med 4 spår kvar dippar den mot slutet men än dock, några gånger har den fått mig att höja ögonbrynen.

söndag 26 april 2009

Lasses pelargoner

Att ett kändisskap kan fungera som en biljett in i andra branscher än sin egen är ju ingen nyhet. Bokbranschen är ett jättebra exempel. Paolo Roberto och Linda Skugge skriver kokböcker. Tilde de Paula är bara ett exempel på kändisar som skrivit böcker i självpåtagen egenskap av föräldraskapsexperter. Thomas Bodström skriver deckare och Agneta Sjödin romaner. It goes on and on. Och nu har min absoluta favorit kommit. Allas vår sportfarbror/åsiktsmaskin Lasse Anrell har släppt bok igen. Om pelargoner! Är inte det världens mest otippade grej! Fan va fint, jag blir glad! "Kändismammors" råd till andra mammor ger mig kalla kårar, Linda Rosings avklädda omslag till självbiografin "Den nakna sanningen" gör mig förbannad men Lasse, Lasse sitter under sin korkek och luktar på blommorna och jag kan inte annat än le!



(För övrigt sitter i skrivandets stund två representater ur familjen Bonnier i morgonsoffan och pratar om den kommande dokumentären och är absolut det drygaste jag sett! "Vi är ödmjuka tjänare av det fria ordet". Bra då. Synd att de har en sån skitnödig von oben attityd till intervjuaren, nyss nämnda Tilde de Paula, att man blir mörkrädd.)

lördag 25 april 2009

boktipset.se

Genom min fd kollega har jag upptäckt boktipset.se. Rent teoretiskt borde det vara onani för min boklistenerv men jag är inte övertygad. Kanske är det att den är ganska ful, hemsidan, och att förstasidan marknadsför diverse kändisars profiler/listor, däribland Malou von Sievers; förutom tv4-Jenny, tv´s mest osympatiska personlighet och av någon anledning får jag för mig att de där listorna inte alls har med verkligheten att göra. Malou har ett hundratal böcker på sin lista och jag litar inte en sekund på att hon någonsin satt sitt finger till den här sidan.
Dessutom när jag söker på "Kvinnan och apan", inget konstigare än en Peter Hoeg-roman, så ger den mig antingen en bok om "könsskapande och normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen" alternativt en titel om "...kvinnor, islam och en bättre värld". Högst tvivelaktigt. Jag är besviken.

torsdag 23 april 2009

Ståhej

Plötsligt, över en natt eller två, blev jag gravid. Nog för att jag haft huvudvärk så det räcker i mitt liv, men det ryggont tillsammans med det tilltagande stånkandet och stönandet samt svårigheter att ställa sig upp från huk, har presenterat mig för min kropp på ett helt nytt vis. Gammal, känner jag mig. Trött och tung. En känslomässig bergochdalbana. Och så, i nästa sekund, fin och rund och go. Vad som helst kan hända, eller snarare kännas.

En annan borderline-upplevelse jag hade idag var när jag satte mig på trappan och läste ut "Night", världens deppigaste och mest fruktansvärda koncentrationsläger-dokument, ackompangerat av min grannes sommarstinna Bob Marley sjungande. Slutade med att hjärnan frikopplade och jag fick lägga mig på soffan och vila.

Alldeles lagom till denna något märkliga dag fick jag Nina Hemmingssons samlingsalbum "Så jävla normal". Här får ni smakprov, hon är grym.

måndag 20 april 2009

Finns det liv, finns det hopp.

Har suttit på läsidan och läst en timme i solen. Stolen var ful och ganska obekväm, ungefär som tomten, som ännu inte hajat att det är vår och dags för hoppfulla vårblommor. Min granne hälsade inte och det var ganska skönt, ibland har vi såna dagar i något slags tyst samförstånd. Boken tog slut och var som vanligt en viss besvikelse. Och trots att dagen började hopplöst deppigt och dåligt så är jag alldeles lagom nöjd. Skön dag, tänker jag (och spräcker väl därmed den ömtåliga bubblan...). Äntligen.

söndag 19 april 2009

Vårdepp?

Jag är just nu en extremt motivationslös människa. Solen skiner, det är söndag, jag har all tid i världen och skulle kunna göra en massa bra grejer. Många grejer som dessutom inte nödvändigtvis behöver vara dödens tråkiga. Äppelträdet borde skäras ner innan det är för sent. Skulle kunna vara ett rätt mysigt göra, men ursäkten är att vi inte har den perfekta stegen och det räcker för att jag inte ens ska orka kolla om den stege vi faktiskt har skulle kunna göra någon som helst nytta. Har ett helt rum som fortfarande är något slags förråd som jag skulle kunna styra upp och fixa till. Men nej, jag orkar inte. Några flyttlådor med köksgrejer kvar i gäststugan som skulle kunna packas upp. En låda inte längre bort än brevid soffan som skulle kunna packas upp. Slänga ut de vissna tulpanerna. Nej, jag orkar inte.
En gång slutade jag röka och den största skillnaden var just att motivationen kom tillbaka. Plötsligt gjorde jag grejer på en gång, det fanns ingen anledning att skjuta upp saker, det var inte ens en fråga om nu eller sen, snarare varför inte nu? Allt var så lätt, gick så smidigt, blev gjort bara.
Fan, vad jag saknar det! Andra gången jag slutade röka var det en grej jag såg fram emot; nu skulle jag palla att göra saker, tråkiga grejer skulle bara bli gjorda lätt som en plätt. Döm om min förvåning när hela den aspekten uteblev. Plötsligt kändes det inte ett dugg lockande att sticka ut och springa lite. Eller tvätta fönstrena. En kaffe på trappan var inte en skön paus med skit under naglarna, utan bara en ny soffkudde för en annan.
Så, idag sitter jag här. Och äppelträdet växer och jag orkar ingenting och jag vill inte träffa nån och jag önskar att solen gick i moln och lämnade mig ifred.

fredag 17 april 2009

Hälsan sitter i magen.


Den här fantastiska inrättningen kan inte jag förtära. Det är helt dåligt. A brast imorse ut i ett varm choklad craving och under stor förväntan vispade jag ihop två koppar av något jag en gång fick av mamma i present; Les Copeaux Hot Chocolate Mix. Det hela är nåt så syndigt som flingor av mjölk-och-vit choklad som ska smälta ner i mjölken och som lovar stor njutning och välbehag. Och nog för att det var gott, krämigt nästan, choklad man vill sörpla. Men det tog väl en knapp kvart innan min mage påminde mig om varför jag ju aldrig dricker varm choklad tillika mjölk. Den där mysgosiga morgontreat'en har förföljt mig hela dagen i form av svagt illamående, en otäck känsla av att rent fysiskt känna vilken konsistens mitt maginnehåll har och lite andra obehagliga biverkningar.
Så den här salivproducerande romantiska chokladkoppen här ovan är inget annat än en ulv i fårakläder. Beware.

torsdag 16 april 2009

Hurra-tv!

Äntligen bra reklam!
En medelålders dam sitter i en fåtölj i ett lagom hemtrevligt vardagsrum, lite framåtböjd med händerna knutna i knät. Med blicken rakt in i kameran säger hon "Det handlar om... (här blundar hon ett ögonblick, sväljer)...bajs." Och sen en bild på ett paket laxermedel från apoteket. Och that´s it! Helt outstanding, kort, koncist, informativt och sjukt roligt!

onsdag 15 april 2009

Skitdag

En riktig skitdag har det varit. Sov dåligt, drömde ännu sämre, har lyckats framkalla allmän irritation lite överallt där jag befunnit mig, skulle handla och att komma upp med middagsideér var som att dra ut tänder och när jag äntligen bestämt mig och tragglat mig genom hela ica-som-gud-glömde-kvantum så finns naturligtvis inte den avgörande ingrediensen. Jag ville dö.

MEN istället för att dö, går vi på Montt Mardié ikväll. Då mår man mycket bättre. David, om du ser det här: Vi är sjukt stolta över dig :)

tisdag 14 april 2009

Moody morning



Börjar molnig tisdag med ett soundtrack som inte kanske lyfter humöret men som är vackert så det förslår. Max Richter rekommenderas varmt för den som inte är rädd för vemodet.

måndag 13 april 2009

Snart där...


Trivs nu. Sol, men långärmat. Långhelg. Första krokusen på tomten. Stänga på kvällen, se film. Brodera dåligt, vara sur, göra om. Kramas.

söndag 12 april 2009

Tendermys!


Tender Souvenirs var sjukt fina, A sjöng brallorna av alla mina förväntningar och just nu skulle jag helst ligga kvar i sängen och hångla hela dagen. Ack nej, plikten kallar, men det är med ett fånigt stolt smil jag pinnar iväg till jobbet idag :)

fredag 10 april 2009

Självporträtt.


Det blir en bilsommar i år.

Tender Souvenirs på lördag!

Ceremonial protocol


Tender SouvenirsPluto i Gröndal från kl 19, och för att kunna njuta av detta efterlängtade kalas behöver du endast anmäla dig här!
Själv är jag sjukt pepp, speciellt som A numera inte bara agerar basist utan också gör premiär bakom mikrofonen, ska bli mysspännande! Kom om livet är dig kärt.

onsdag 8 april 2009


Hittade en fin bild från i julas. Känns som länge länge sen, och det är skönt. Kallt idag, men det är på väg...

Frukostrapport

I skrivandets stund har jag en plattsättare med en hel del åsikter som jobbar i köket. Ett väl uttalat förakt för Alex Schulman bla, som går igång till min morgon-tv där nämnde nybakade författare sitter i soffan. Jag har faktiskt ingen uppfattning om honom, han har egentligen inte funnits på min karta förrän nu, i egenskap av just författare. Jag tiggde om läsex av förlaget, snål som jag är när det gäller inbundna böcker, för jag är nyfiken på vad Schulman har att säga om ett tema jag förstått att vi har gemensamt. Min pappa är också gammal, har alltid varit 20 år äldre än andras föräldrar och hans ålder, ålderdom, och därmed också inte alltför avlägsna dödlighet har alltid varit något högst närvarande i mitt liv. "Skynda att älska" heter den. Vacker titel.

Vidare har jag fått ta del av plattsättarens teori att danska egentligen bara är norska baklänges.
Där ser man.

tisdag 7 april 2009

Skit-tv kapitel tusen

The Tyra Banks show. Hades. Gates of hell.
Paris Hilton är gäst och berättar om sin nya tv-show där hon letar efter en ny bästa kompis. Eller, ena ögonblicket pratar de om hennes "nya" liv post-partyprinsessan, och sökandet efter äkta vänner och djuplodade vänskaper, andra ögonblicket benämns den nya kompisen-to-be som Paris "sidekick" som ju naturligtvis måste se bra ut och inte vara ute efter att stjäla rampljuset av henne. På en scen sitter fem tjejer på rad, stylade till tänderna och fäller kommentarer som "Ja, jag har ju rört mig i strålkastarljuset ett tag nu och jag förstår verkligen att hon behöver en riktig vän nu när hon lugnat ner sig lite."
Först måste jag lägga in en passus om att jag VET INTE varför jag kollar på sånt här. Jag kan inte låta bli. Ibland undrar jag om det har med bokhyllan att göra, en kontrapunkt till litteratur-nörderiet. Eller är det en nutida human sideshow, är Tyra Banks med tillhörande bedrifter en dagens Skäggiga damen? För frågan som rullar i hjärnan är alltid den samma; Hur blir man så här, hur KAN man leva och vara så här i den här världen, hur går det till, hur kan vi vara människor allihop och ändå vara så häääär långt ifrån varandra? Hur kan man vara så här död?
A klarar inte av att se sånt här, han blir arg, måste stänga av eller gå. Men jag är tvärtom, jag vill se...
Anyway. Måste till jobbet nu. God morgon.

måndag 6 april 2009

Back in biz. Out of biz.

Det här är vad jag gör när jag försummar den här bloggen. Fick nypepp och inspiration från oväntat håll. Känns sjukt mys.
Flyttade precis av misstag hela mitt bildbibliotek till papperskorgen. Och när jag försöker öppna papperskorgen händer ingenting. Nu är jag så nervös att jag är rädd att hela mys-grotta-in-mig-i-handarbete eftermiddagen är ett minne blott. Tänk om... tänk om... hela finlands-projektet, hela bod-projektet, hela skiten...
För att slippa de pekfingrar som gärna dyker upp i dessa lägen hade jag en back up på ett usb-minne. Ett usb-minne som, senaste jag såg det, råkat ut för okänd typ av olycka och var mer eller mindre obrukbart. Jag som precis börjat släppa min efterhängsna bakåtsträvande längtan efter fotolabb med kemi-och-vattenbad och huvudvärk...
Det där med handarbete framstår än en gång som det enda rätta.

torsdag 2 april 2009

Oprah sets the standard.


God morgon, världen, det blir en vacker dag!
Oprah satte ribban imorse när hon ang. sin gäst Denis Leary upprepade gånger utbrast:
"Isn´t it lovely when men speak well of their wives?!"

Well... good going. Inte för första gången skrämmer hon skiten ur mig.

Hahaha!

Efter en hel dag av asdåligt ont i magen trollade A bort hela skräpet med grym middag och det här!