Det hela får mig dessutom att se ut som en galen professor korsbefruktad med den grekiska mytologins enögda cykloper.
Det braiga i frågan är att jag vid besöket på sös-akuten, med A´s bergfasta hjälp, genom-och-överlevde ett ryggprov: kanyl mellan ryggkotorna-style. Visserligen med bedövning som i efterhand ju egentligen var värre än själva provet men det var själva tanken på grottandet inuti ryggraden i vaket tillstånd som slog an på paniksträngen. Men behållningen var, så här i den stundande förlossningens tider, skönt att ha gjort det och att jag i det läget var mottaglig för A´s ovärdeliga support.
Så vi får väl se hur det blir med alla de där böckerna jag skulle grotta ner mig i juli igenom. När jag, nu i ordentligt reducerad takt, tagit mig igenom Jasper Ffordes "The Eyre Affair" (som av någon anledning inte kan hålla min koncentration uppe, utan att för den skull vara dålig på nåt sätt) så väntar Paul Austers "Oracle night" som jag ser fram emot med förnyat hopp då jag inte tidigare lyckats greppa nämnda författares påstådda storhet.
Tråkiga nyheter nådde mig nyss dock: En låt om dagen... drar sin sista suck. Jag hedrar Crispet och hans sköna stil på En låt... med den här bilden. Man ska lägga av när man är på topp, har jag hört ;)