Visar inlägg med etikett Hyllpratare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hyllpratare. Visa alla inlägg
söndag 9 januari 2011
Leverans.
Hyllpratarna som jag lovade häromdagen har fått sin plats nu här till vänster. Det kommer fler snart. De kan ni läsa medans jag syr så det ryker. Ni fina som var först till kvarn har fått med er allt mjöl hem så nu är det semesterstängt i affärn. Kanske öppnar den igen så småningom :)
måndag 3 januari 2011
"All my friends are superheroes" av Andrew Kaufman
De där rekommendationslapparna som vi har i hyllorna på jobbet som jag berättade om häromdagen, de kallas för hyllpratare. Kortfattade tips när det inte finns tid/plats/ork/lust för recension eller samtal. Från och med idag finns hyllpratare också här på Äpplet, tänkte jag. Som etikett och snart även i en vänsterspalt nära dig.
Vi börjar här:

Så charmigt, värmande och bedårande att det värker i hjärtat. Och så lite sorgligt så klart. Perfekt!
Det var Linn som skriver Just another fucking blog som tipsade om den här. Tack, Linn, den har gjort min dag!
Och som en liten premiär-treat; ett smakprov:
That night Tom started having pains in his chest. The first one came at ten in the evening. It was sharp and enduring. He doubled over but it passed. The next came two hours later; by morning they came every ten minutes. The Perfectionist was sleeping and he knew not to touch her. He called the Amphibian.
"Hey" said Tom.
"Hey" said the Amphibian.
"Ahhhh" said Tom. A pain shot through his heart.
"What's happening?"
"Pain in my chest."
"Sharp and enduring?"
"Yes."
"But recurring?"
"Yes!"
"In greater frequency?"
"Less than ten minutes now."
"I'm sending over a doctor."
"What is it?"
"He's the best there is."
"Tell me what it is!"
"Your heart is breaking" the Amphibian said.
Vi börjar här:
Så charmigt, värmande och bedårande att det värker i hjärtat. Och så lite sorgligt så klart. Perfekt!
Det var Linn som skriver Just another fucking blog som tipsade om den här. Tack, Linn, den har gjort min dag!
Och som en liten premiär-treat; ett smakprov:
That night Tom started having pains in his chest. The first one came at ten in the evening. It was sharp and enduring. He doubled over but it passed. The next came two hours later; by morning they came every ten minutes. The Perfectionist was sleeping and he knew not to touch her. He called the Amphibian.
"Hey" said Tom.
"Hey" said the Amphibian.
"Ahhhh" said Tom. A pain shot through his heart.
"What's happening?"
"Pain in my chest."
"Sharp and enduring?"
"Yes."
"But recurring?"
"Yes!"
"In greater frequency?"
"Less than ten minutes now."
"I'm sending over a doctor."
"What is it?"
"He's the best there is."
"Tell me what it is!"
"Your heart is breaking" the Amphibian said.
söndag 2 januari 2011
"Till sista andetaget" av Anne Swärd
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)