Bloggbebis.

Hej och hallå.
Så himla svårt med tiden och peppen och bloggandet nu. Har trots det, eller kanske just därför, startat en möbeltapetseringsblogg: Idfalk möbeltapetsering. Där sker bara möbelrelaterade grejer och tanken är väl att den ska fungera som någon slags bas/utgångspunkt/språngbräda/*hurfunkarsånthär?* för en framtida webshop? Ijallafall. Vi testar!
Här är den för den som vill:

Här på äpplet stretar vi på i vanlig (obefintlig) ordning.
(Saknar det här. Och er.)

Hejhej

Denna bloggs sorgligt tynande tillvaro... Försöker göra ny header för att inspirera till något men byter inte utan scrollar och scrollar bara. I bihålorna: cement.

Min skola har flyttat till onsdagar och jag älskar den fortfarande. Den går fortare nu än förra terminen, frågorna till fröken mer frågor än handfallenhet. Jag jobbar på en liten fåtölj, lus-stolen kallar jag den eftersom jag ärvde den av en klasskompis förra terminen som hittade två små djur i den när hon rev den gamla klädseln och stoppningen. Anticimex talade emot lusteorin men för säkerhets skull har den bastat en timme i 60 grader, som brukligt tydligen är, innan jag satte igång. Förra veckan kastade jag alla planer över bord när jag satt och bläddrade i en av frökens produktkataloger från tygleverantörer och plötsligt överfölls av det mest fantastiska blommiga tyg jag sett. Som matadorerna pekar på Ferdinand satt jag med fingret ner i broschyren och deklarerade "Det där ska jag ha!" utan att tveka en sekund. Lus-stolen blir visst ingen barnrumsstol i turkost och vitt, det blir kanske inte en stol till oss alls eftersom tyget inte går ihop med nästan någonting vi har hemma men det struntar jag i. Jag måste få jobba med det. Dessutom blir den en del av min ansökan till hösten. Vem kan säga nej till det här liksom:

Tapetserarn och möblerna.

Häromdagen åkte jag till en tapetserare för att köpa lite material och klev rakt in i min dröm. Hennes verkstad låg i ett eget litet hus vid vägen, i utkanten av den tomt hon och hennes familj bodde på, i en träkåk med tinnar och torn värdiga villa villekulla. Inuti verkstan var det vitmålad träpanel, köpmansdisk och spröjsade fönster, till och med ett mitt i väggen som avskiljde det lilla köket från verkstadsrummet, köket naturligtvis med en pinnsoffa i, vackra kuddar så klart. Själva tapetseraren hade sköna glasögon, rufsigt hår och höll på att drunkna i sin grå mönsterstickade tröjan med uppkavlade ärmar. Helt perfekt med andra ord.
Dessutom höll hon precis på att klä om ett gäng stolar i William Morris-tyget Golden Lily, som verkar förfölja mig på ett nästan spöklikt sätt (förutom att vi har det som tapet i både hall och kök, men iallafall).
Jaha. Så ska jag ha det. När jag blir större.

Iallafall. Jag är klar med min fåtölj. Den blev faktiskt skitbra om jag får säja det själv. Jag köpte den på Refurn (tips!) för typ 300 spänn och då såg den ut så här:

Inte jättekul. Men sen blev den så här:

Tyger heter Smoke Blue ur serien Dune från Romo. Från början hade jag allsköns planer på supermönstrat William Morris, men gjorde en plötslig och oförklarlig kovändning och så blev det så här.

Och så har jag styrt upp en pall som jag klädde om i somras men då på gammal, dålig stoppning. Nu gjorde jag om och rätt. Ny stoppning och det här superfina tyget; Saga Forest från Littlephant.
Spraymålade benen med färg från Panduro som jag lovat mig själv att inte köpa eftersom den är dyr och dålig. Svårt att få jämn ytan och tål ingenting. Men aaanyway... Fint blev det, tycker jag.

Färdig!

Igår blev jag klar med pappas gamla karmstol, mitt första tapetseringsprojekt!
Före:
Karmstol à la 60-talsdirektörskontor. Precis vad det varit också.

Sen hände lite av det här.

Och sen blev det så här:

Känner själv att jag fick 4 magnethammare av 5 möjliga för detta första projekt!