Skriver hemtenta. Har fortfarande inte riktigt vant mig vid det här. Prestationsångesten just nu: förlamande. Jag vill så himla gärna imponera på vår professor. Min skola består ju av praktiska hantverksutbildningar (nåja, designlinjen kanske inte definieras just så men iallafall) och det gnisslas ibland om tentorna, att vi sökt oss till våra yrken för att vi är folk som vill arbeta med händerna, inte sitta i veckor och skriva akademisk text. Men eftersom vi tillhör ett universitet sen ett par år tillbaka så ser en del av examinationen ut så. Och jag gillar att man sätter en sån ribba för oss. Jag gillar hur det gör våra extremt praktiska inriktningar mer dynamiska. Och den professorn vi har nu är så otroligt försynt och försiktig, som att han är rädd att ställa krav och verka hård. Så jag vill lämna in en tenta som överträffar de krav jag tycker att han borde kunna vara så himla mycket tydligare med.
Det är lättare sagt än gjort för en person som är övertygad om att hennes hjärna inte är förmögen att ta emot och härbärgera teoretisk kunskap. Ibland kan jag på riktigt känna hur någonting jag alldeles just läste liksom glider av hjärnan som om den var täckt av glansis och försvinna ut i intet.
Bara så där. Och borta.
Eh, vad var det nu igen?
Bollar tankar med A, som å andra sidan är teoretisk kunskap personifierad och den formligen sprutar ur honom som om det inte fanns någon morgondag och jag kan för mitt liv inte förstå hur all den där faktan, all den där argumentationen och alla de där evinnerligt långa tankekedjorna kan få plats eller hållas reda på där inne. Han har ju, till skillnad från min enda lilla termin, pluggat 5,5 år på universitetet så han har övat en del men iallafall!
Som sagt, jag var svinduktig på att göra livsfarliga konster på stängerna på skolgården i 5an. Bättre än någon annan jag visste om.
Så de så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar