söndag 23 mars 2014

Den berömda ån.

Nu har jag nog skjutit mig i mina Nike Air Pegasus. Plågade mig igenom löppasset igår och lyckades knäcka den magiska gränsen 5 km! En halv mil, damn it. Orimligt nöjd med mig själv. Här får ni en guide över detta osannolika event:
1 km: Jo, det här går ju ganska bra.
1,5 km: Vadå, har jag inte kommit längre?
2 km: Det är skitlångt kvar ju.
2,5 km: Kanske blir en kort runda idag.
3 km: Bara till den där stolpen där borta.
3,5 km: Se där, det var bara en s.k "tröskel".
4 km: Nu dör jag.
4,5 km: Jag dog eventuellt nyss men har bara inte märkt det, det här är så jobbigt att jag blivit förvirrad.
4,7 km: What?! Snart fem?!
4,8 km: Snart 5!
4,9 km: KÄMPAAA!
5 km: STANNA ALLA KAN SLUTA SPRINGA DET ÄR ÖVER JAG VANN.

Däremot kan jag ha ropat hej alldeles för tidigt. Dagens utflykt går till öppet apotek för att fixa stödbinda till knät. Några tips?

2 kommentarer:

Kråksång sa...

Ja, ett enda. Spring inte varje dag. Vila en dag mellan varje pass. Just do it.

Sofia sa...

Kråkan: Hjälps inte. Hade vilat varannan i en vecka redan innan knäpaj. Barf!