Läser Mobergs Utvandrar-serie. Är 200 sidor in i andra boken, "Invandrarna", och som vanligt när jag läser klassiker blir jag helt ställd över hur bra det är! Trots mina sex år i bokhandeln (plus de föregående 10 som allmän nörd) när jag fortfarande en pubertal föreställning om att klassiker är "gamla" och "sega". Håller visserligen på att krevera på denna eviga Gud som aldrig lämnar någon i fred och vill allt som oftast örfila högfärdigheten ur folk till höger och vänster men personporträtten, miljöbeskrivningarna! Allt det som borde vara skåpmat för varenda självutnämnd littvetare som jag! Måste skärpa mig, känner jag. Walk the walk, liksom.
Bara Karin Holmbergs broderade omslag till nya pocketutgåvan. Briljant!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar