Igår kväll färgade jag håret. Från den ganska vanliga mellanblonda till en rödbrun färg. Inte en enda person som jag träffat idag har kommenterat det. Ingen. Och då träffade jag ändå tre av dem senast igår, som blond.
Det måste vara min förträffliga personlighet som överglänser alla ytliga intryck.
8 kommentarer:
Haha, det är bara jag som lägger vikt i de ytliga uttrycken då alltså...
Jaje. Och så jag då som offentligt gnäller om dito :)
....inte A heller?? Hmmm....
Haha, det hade ju varit något. Men han var tveksam till hela företaget redan från början. Med rätta kanske man skulle kunna säga så här i efterhand...
Men är det inte så typiskt?? Min teori är att antingen uppmärksammar ingen det för att visst ser dem, men det blev så förbannat tjusigt att avunden strilar likt överfulla stuprör en regnig höstdag, eller så är de så självupptagna av sitt ego att de inte har tid att uppmärksamma andra. Eller så ser de bara dåligt.
/Poppy
När jag tänker efter så är jag kanske den som borde kunna svara på det här, med tanke på att A kan raka av sig skägget och gå en hel dag utan att jag egentligen lagt märke till det.
Fan va dålig jag känner mig nu.
Men oj, det var inte alls meningen att Du skulle känna så. Hoppsan. Fast Din läckerbit kanske är lika fin med o utan skägg, så därför är skillnaden inte så uppenbar?.. :P
/Poppy
Poppy: Haha! Men du har ju säkert rätt. Även om det inte är av illvilja eller avund så uppmärksammar vi inte varandra alltid, ens när vi står öga mot öga. Det är ju värt att fundera på.
Jag har spekulerat i att den ljusa färgen på A's skägg gör att kontrasten inte blir lika stor utan och hejsan på dejsan men faktum kvarstår ju; jag ser det inte.
Men som A brukar säga: huvudsaken är inte att ändra på alla sina brister utan att veta om dem :)
Skicka en kommentar