En kupp och ett slut

Blogger iscensatte någon slags kupp mot mig för en stund sen i form av teckensnitt-vägran. Halva inlägget som det skulle, halva i ett teckensnitt jag aldrig sett förr, än mindre valt själv. Det hela fortgick med sån envishet att jag helt sonika fick radera hela inlägget.
Så om det var någon som råkade förbi under pågående strid så fick den sig ett litet bubblarinlägg fullspäckat med snaskiga fördomar om författaren Sapphire och dennas (dennes?) roman Push.

Eftersom jag inte tänker återupprepa den dåliga karaktär som genomsyrade den fördomsfulla och helt ogrundade svadan, kan jag istället tala om att jag nyss läste och grinade mig igenom slutet på "Boktjuven". Riktigt. Riktigt. Bra.