Ståhej

Plötsligt, över en natt eller två, blev jag gravid. Nog för att jag haft huvudvärk så det räcker i mitt liv, men det ryggont tillsammans med det tilltagande stånkandet och stönandet samt svårigheter att ställa sig upp från huk, har presenterat mig för min kropp på ett helt nytt vis. Gammal, känner jag mig. Trött och tung. En känslomässig bergochdalbana. Och så, i nästa sekund, fin och rund och go. Vad som helst kan hända, eller snarare kännas.

En annan borderline-upplevelse jag hade idag var när jag satte mig på trappan och läste ut "Night", världens deppigaste och mest fruktansvärda koncentrationsläger-dokument, ackompangerat av min grannes sommarstinna Bob Marley sjungande. Slutade med att hjärnan frikopplade och jag fick lägga mig på soffan och vila.

Alldeles lagom till denna något märkliga dag fick jag Nina Hemmingssons samlingsalbum "Så jävla normal". Här får ni smakprov, hon är grym.