Knappen står i köket och "diskar". Han verkar sur. Bangar lite och muttrar fan också. Ajdå, tänker jag och har först ett snack med mig själv om det här med att svära och att sluta. Fan också är min favoritsvordom och den att alltid slinka ut först när nöden kräver. Sen försöker jag mig på dito snack med Knappen. Det går sådär. Ju mer han förstår att inte säga så, desto högre ropar han. Jag tänker att jag inte ska prata för mycket om det där nu, utan istället kanske byta svordom. Järnspikar känns ju sådär. Apa okej. Grisbjörn ligger ganska bra till. Men tips på tillfredsställande men oskyldiga kraftord mottages tacksamt!
8 kommentarer:
Hur töntigt som helst men "bävernylon" funkar för mig :)
Fantomen. Har jag sagt sedan son var knappstor.
Jag är den hemska som fortsätter svära och låter mitt barn göra det också, men jag håller mig från könsorden (i svordomssammanhang). Jag har också förklarat för henne att det inte är ok att svära t.ex. på förskolan, och det verkar funka. Personalen där har inte klagat och jag märker att hon inte är särskilt intresserad av orden heller, antagligen eftersom de inte är särskilt laddade här hemma.
Håller lite på Jonna å tycker att det kan få vara okej att svära för att få utlopp för nåt (typ ont när jag tappade disken på foten, brände mig osv.). Men inte svära till nån annan person eller använda svordomar för att vara dum mot nån.
F ö gillar jag inte när könsord används som svordomar för jag tycker de ska få användas som just könsord å att dte inte är nåt fult med det. Min favorit (som inte fått brett genomsla ännu) är att säga "fint som fitta". För snus som brukar användas i den meningen tycker jag är äckligt. Medan fitta är nåt fint som borde uppvärderas.
month day year: Bävernylon! Hahaha!
Ms Stiffneck: Smart. Och tufft.
Jonna: Jag brukar snubbla just där; att inte ladda saker så att de per automatik blir intressanta. Ska jobba på det. Varken vill eller tror att jag kan sluta svära. Och är helt med på att könsord hör hemma på andra ställen. Jag brukar mest landa i olika kombinationer av fan, helvete och jävlar. Tack för kommentaren, ska ta mig en funderare på det där...
motvalls: Jag är allergisk mot att säga dumma saker till varandra och att kalla varandra för saker. Har jättesvårt för hela du-är-dum-grejen som tar mer och mer plats för Knappen. Märker att jag t.o.m censurerar hans barnböcker när de säger att någon är dum. Att göra dumma saker, att göra något som inte är snällt, okej. Men du/jag/hen ÄR dum, det svider i hela kroppen. Och åter igen, jag ska fundera på det där med att svära på riktigt när det är called for.
Kanske kan det vara på sin plats att reflektera över vad det är som gör en svordom fel och en annan ok. Varför är "fan också" socialt oacceptabelt? Vad är det i en given social situation som kan leda till kontrovers vid användandet? Vem känner sig illa berörd av att höra det? Vilken grupp blir diskriminerad? Vilken individ blir kränkt? Prästen? Kristna? Vatikanen? Använd oftare i så fall.
Jag använder orden "jävla" och "fan" mer eller mindre dagligen; varför ska jag inte tillåta ett barn att göra det? För att det är konvention? Det räcker inte. För att det är "ovårdat" språk? Kanske, att tala med ett välvårdat och eftertänksamt språk bör premieras, men låt oss då inte förglömma att svordomar är (kan vara) den del av den sociolingvistiska arsenalen som ger språket höjd och dynamik, mänsklighet och passion, kraft och fokus. Använd på rätt ställen, med lite finess - såsom med alla ord - så tjänar svordomar ett oersättligt syfte i alla språk. Det ger oss möjligheten att reagera och yttra viktiga känslor likväl som det ger oss möjligheten att dominera och förtrycka. Man kanske inte ska censurera, snarare normalisera och se till att man hedrar den rättmätiga plats som "fan också" faktiskt har.
Än värre blir tanken när man funderar över vilka tramsiga konnotationer som "fan", "jävla" och "satan" har. I min värld är "herregud" en jävligt mycket värre svordom än alla andra nämnda. Tänk på det; "herregud"; det ryms minst två lögner och ett antal miljoner lik i det ordet - en svordom som ingen annan.
Till Anonym.. jag håller med fullständigt, men har inte förmågan att klä det i ord.
Mycket att fundera vad små ord kan innehålla för tankar för var och en! Som invandrare var "fan", som kraftord, ett av första orden jag lärde mig. Väldigt lätt att använda innan man fattade innebörden annat än bara kraftord.
Försöker låta bli att kalla på inte bra krafter!P
Anonym: Att skapa balans mellan det välvårdade språket och låta svordomarna ha sin plats. Just där. Väl talat! Och tänkvärt.
Anonym2: :)
Skicka en kommentar