Häromdagen skrev jag om Danny Gregory och hans sätt att teckna sin omvärld. Några dagar senare fick jag hans bok "The creative license" som hjälper läsaren att sparka igång sin egen kreativitet. Jag har alltid tecknat eller fotat eller stickat eller fixat men alltid med ett höstgrått moln av osäkerhet över bordet, en känsla av att jag kan men inte tillräckligt.
Så jag provade. Jag vill så gärna känna att bra/dåligt inte är avgörande, att att göra är poängen. Närvaron i det.
Jag är bra på att döma mig själv. Men jag jobbar på det. Och jag börjar här:
2 kommentarer:
Om än det nu inte var bra eller dålig som var det avgörande, så: Du är ju skitbra!
(både på att teckna men också som gör det!)
Ja, känner mig duktig faktiskt som provar!
Och tack! Det tar sig :)
Skicka en kommentar