Snart är det höst. Så fort värmeböljan lagt sig och det regnar lite så tänker jag så. Snart är det höst. Fast vi inte hunnit ur första veckan i augusti ens.
Hösten är bäst. Inte nödvändigtvis av en massa poetiskt estetiska skäl (även om den där enda brinnande fantastiskt vackra veckan faktiskt är fantastiskt brinnande vacker) utan för att jag är mest bekväm då.
Jag stöter och blöter det här med mig själv varje år. Och kommer fram till ungefär samma sak. Folk är bäst med kläder på sig. Eller kanske är det jag som är bäst när folk har kläder på sig. Det är med en lättnad som gränsar till ren glädje jag börjar höstshoppa och föreställa mig alla lager av koftor och halsdukar som ska klä både mig och världen.
Och säkert bottnar det i någon lagom obekväm kroppsrelaterad osäkerhet men faktum är att jag kände så här även förr när jag var den där smal-versionen av mig själv. Det är säkert ett hopkok av parkhängs-ångesten, kompisfrossan, den stora ohejdbara sommarlyckan som ska infinna sig, allt naket brunbränt vältränat.
Icke desto mindre. Instängd med snor och host och feber, spöregn utanför och film som man kan somna till; åh vad det ska bli mys med höst.
7 kommentarer:
Håller absolut med! Folk gör sig bäst påklädda. Höst, det är fint som snus det.
Och jag har alltid höstångest. Eller egentligen inför-höst-ångest. För när hösten oåterkalleligen är här gillar jag den men innan det, när jag inser att sommaren håller på att ta slut, får jag alltid ett sorgesamt tryck i bröstet. För mig är det höst = krav, sommar = lättja.
Oj så bra du skriver. Roligt är det också "Folk är bäst med kläder på sig. Eller kanske är det jag som är bäst när folk har kläder på sig." Blev tvungen att stänga av tv ljudet och läsa högt för min man.
Jag får sommaångest varje år. (Trotts att det oftast blir bra.) Men hösten - min bäste vän! Allt är så mycket mer tillåtet då. Det är en av anledningarna till att jag känner så.
Tack för trevlig läsning x3
Hösten är så jäkla mysig. Jag längtar så tills jag får snurra på mig min långa långa långa halsduk flera tusen varv runt halsen. Och vantar och mössa. Som jag längtar efter dom!
Hösten är bäst, ingen protest.
Johanna: Så sant!
LillaGrå: Hm. Hajar. Helt klart är att hösten för med sig fler måsten/borden men just nu känns det mer pepp än krav, för mig iallafall. Jag hoppas att den här hösten är snäll mot dig och att du får njuta av lugn och brasa också, mitt i alltihopa!
ea: Åh tack! Mer tillåtet på hösten... Ja, det kanske är precis just så det är! Det kommer jag klura på ett tag! Hoppas du och mannen får en riktigt gosig mysarhöst!
Sammi: Man kanske skulle sticka sig en riktigt lång en att vira in hela kroppen i, det vore nåt!
Kulturkoftan: Hepp!
Ja, såklart! Jag ska bara lära mig sticka först sen ska jag också sticka mig en halsduk. Lika lång som Lilla Gubben får att Pippi i julklapp. Minst!
Skicka en kommentar