onsdag 21 april 2010

Det konstiga ljudet

Jag har en olat. Jag gör ett ljud. Om A säger någonting som är småroligt eller finurligt eller som på något sätt framkallar en positiv ordlös reaktion men inte tillräckligt för att bli ett skratt då gör jag ungefär så här "gkrsch-(ska föreställa ett lätt harklingsljud)-zz-zz-zz."
Jo, så gör jag. Och det kanske man inte skulle höja på ögonbrynen för i verkliga livet (jag dör på hur det ser ut i skrift!) men de två senaste dagarna har A börjat påpeka det varje gång det händer. Och det är inte lite. Flera gånger har jag inte ens varit medveten om att jag gör det när han utbrister "Nu gjorde du så där igen!". Han kallar det för mitt Fånga duvan-skratt efter något barnprogram från tidigt 90-tal som jag inte alls minns.
Jag vet inte riktigt vad det här betyder. Antingen att jag har en fästman som är ganska så rolig ganska så många gånger om dagen eller bara att jag har en rätt ocharmig Ville-Vessla-vana som jag kanske borde fundera en gång till på.

5 kommentarer:

Saga sa...

Haha! Jag vill gärna höra det där ljudet live! :)

Sofia sa...

Innan du vet ordet av...

Samantha sa...

Åå men det är ju det där "Stoppa duvan"-programmet. Jag skrev ju för ett tag sen om jag såg en av figurerna avbilda sig i träden utanför fönstret när det var mörkt ute.

"Stoppa duvan. Stoppa duvan. Stoppa duvan nu!"
Eller va det "fånga duvan"?
Strunt samma - jag minns.
Och jag vill höra ljudet!!

Sofia sa...

Sammi: Just det, "stoppa" var det. Vi var ju tvugna att you tube'a för att jag inte visste vad det var. Och du kommer säkert också bli utsatt för det...

Samantha sa...

Yes!