torsdag 4 mars 2010

Kom nu då, vårjävel.

När man på allvar börjar tröttna, när vinterkräkan splittrat den lilla familjen, när det viner snö och en massa minusgrader runt knuten och det inte längre kan bli deppigare. Då. Då plockar man fram guldkornen från mammas hemstad i Finland och tänker att så jävligt är det kanske inte ändå.




Min mormor blev så upprörd när hon såg vad jag valt att fotografera under min dagliga promenad att hon för en gångs skull tystnade. Senare beklagade hon sig till mamma. Varför kunde jag inte ha fotat parken som är så fin istället? Var det här vad jag skulle visa upp där hemma i Sverige?
Björneborg i all ära, det finns vackra platser där med. Men vackert är tråkigt. Och gör inget för mig en dag som den här.

5 kommentarer:

Kråksång sa...

Tanten i mitten är min favvo. Skitabra.

Mig sa...

Kommuntrist ser det ut. Men där är ingen snö i alla fall...

Johanna sa...

Älskar Finland. Alltid det bästa av öst och väst.

Sofia sa...

Kråkan: de är en armé. foträta. med isbroddar.

Mig: Bilderna är inte purfärska. Nu vette sjutton hur det ser ut. Det har säkert snöat igen.

Johanna: Hör dig. Gillart.

Anonym sa...

Bilderna är fina och sanna och fångar nog din stämning också just då.....och då...i F-land/--borg. Det här är ju jätteroligt!
Hoppas du kan föreställa dig snömängden där idag!!!
Man ska tänka positivt det gillar jag. Det kan bara bli bättre här hemma med! Håll ut! Jag hejar på Dig!/P