tisdag 16 februari 2010

När gud tog hämnd

Så är det där. Ändå. Det lilla ilet. Man känner det första gången till frukost, hur det liksom pirrar till i en kindtand mot müslin. Man tänker att man inbillat sig, att man ju inte haft hål sen högstadiet och sånt där går ju i arv och man glömmer behändigt att mamman sin tvingats lägga ner en halv förmögenhet på porslinständer. Sen tänker man, helt logiskt, att A har ju tänder av stål så det är nog ingen fara.
Övertygad om att man duckat för den kulan fortsätter man sin frukost i godan ro. Tills det är där igen, ilet. Och igen. Och igen. Och man inser att den där kulan man duckade för egentligen är en envis jävla kulspruta som aldrig aldrig kommer ge sig.
Det är då man vill gråta.
Det är då man vill skriva ett brev till gud och berätta om hur duktig man varit med tandtråden vareviga kväll och att det kan ju bli lite si och så med tandborstningen när man har bebis, man somnar lite här och var och hursomhelst på kvällarna, det måste han ju förstå. Men tandtråden har man ju varit så duktig med och man har ju t.o.m en tandhygienist, det måste väl ändå tillgodoräknas mig på den yttersta dagen?
Men gud vill inte lyssna på det örat utan skickar, tillsammans med müslins torkade banan, en stöt genom tanden som tar sig hela vägen ner i käkbenet och känns som isglass i huvudet. Och en kör av tandsköterskor stämmer upp i bakgrunden: "...extra känsligt under graviditet och ammning", "...ömmande, blödande tandkött", "...inflammation".
Så man vill ta den där kulsprutan och bara rikta om den lite. Till ett mer terminerande mål lite högre upp i ansiktet. För man hatar. hatar. att gå till tandläkaren.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Förstår känslan...men,

.. jag "skulle ha blivit" tandläkare, bestämde mig redan i 7:an och det var huvudskälet till att jag plågade mig igenom NA-linjens Biologi-Kemi-Fysik-Matematik vid tidpunkten.

Nu blev det inte så. Främst pga av mina då bristande kunskaper i nationalekonomi, men det är en annan story.

Dock - se tandläkarbesöket som en vilostund, där någon pysslar med Dig för Din hälsas skull. Försök nå en känsla av meditation, där du tränger bort eventuella vinande borrljud och annat. Koncentrera Dig! - på något annat.

Själv somnade! jag nästan...inte många milimeter ifrån iallafall - när Matte gjorde en rotfyllning på mig en gång. Filandet var sövande på sitt sätt...och jag var någon annanstans...

/lb

Sofia sa...

Ska prova. Kan gå nu när jag tänkt byta tandläkare. Förra var duktig men disträ och alldeles för pratglad. Dessutom hade han fönster mot kungsholmstorg och var så nyfiken att han ofta fastnade där när han gick förbi och så fick man sig en redogörelse för vad som hände på torget medan man låg där med sugen i munnen.

Jag vill också ha en tandläkare som man somnar hos. Under rotfyllning dessutom. Respekt.

Kråksång sa...

S: stackars. Men du skriver så bra att man glömmer att tycka synd om dig utan mest vill ropa hurra! när man läst färdigt.
Men lb: det där låter ju nästan lite...psycho...? om du förstår mig rätt=) det är liksom lite masochist över det hela, inte för att det på något vis är psycho i sig...men i relation till tandläkaren... Alltså om du inte lägger till att du får lustgas medan han/hon rotfyller? Eller kör du tricket med champinjoner i pipan innan du går dit?

sa...

Nackatandläkarna på Forum är jättebra. Ialla fall Jane Jonsson som jag har. Jag. Hatar. Också. Tandläkare. Men hon är sjukt bra.

Apropå inget, har du sett detta
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6613604.ab

Anonym sa...

Kråkan:

Nja...Mats känner jag sedan vi var 14-15 år... det är faktikst mitt "fel" att han blev odontolog ("my son, U shall do what I did not.." typ).
Lugn man, varma och mjuka händer, lätt som en fjäder i handlaget, rogivande musik (well - och en och annan spruta i tandköttet också) - sedan var det bara att vaggas iväg... Har inga hangups alls vad avser detta - jag har en annan fobisamling att gosa med...

Sofia sa...

Kråkan: Åh... *skrapar med tån* tack :)

Sammi: Bra tips. Tackar!

sa...

Såg youtube-klippet nu.
"Everywhere like such as"

Vad fan pratade hon om?