Efter att ha överlevt en rekorderlig promenad med mammagruppen (jobbar fortfarande på att försonas med faktumet att jag numera faktiskt ingår i armadan, även om jag inte lever under uppfattningen att en barnvagn berättigar mig till företräde och/eller ensamrätt av gemansamma utrymmen i det offentliga rummet), bestämde jag mig igår för att det var dags att träda ner i världen nedanför backen.
Det gick över förväntan, dvs den fruktade vägen upp igen. Där nere såg det ut så här:
Nästan som sommar. Fast idag ligger snö.
När vi kom hem idag åkte vi genom sinnebilden av ett jullandskap. Tror jag ska ge mig på samma manöver imorgon. Vår sommarkiosk har annonserat julöppet på handskrivna skyltar längs vägen och lovar glögg, bullar och klappar.
Och när det händer så stora saker måste man ju undersöka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar