Puh... Även om jag litar på att A och jag är ganska vettiga människor med goda värderingar och väl genomtänkta och uttalade funderingar om föräldraskap, så är det ju inte utan att det finns en viss skräck för att det där inte ska spela någon roll. Det kommer ju trots allt en helt ny person, kan jag lita på att det vi förmedlar verkligen går fram, att det inte från början finns en järnvilja där som inte vill lyssna, eller jag vet inte.
I skräp-tvutbudet förekommer ju då och då familjer-i-kris program och ibland är ju problematiken uppenbar t.o.m för en nybörjare som jag men ibland dyker det upp folk som faktiskt ändå verkar ha de flesta bröder i bromma. (ursäkta intern-referensen, se tidigare inlägg "Alla kameler i öknen" & "Till lillebror!" :) Folk med de bästa av intentioner, utan större värderingsskavanker men som ändå hamnat i någon slags maktkampsvortex med skrikande och omedgörliga ungar. Och då kommer den där skräckbilden för mig, att det djupt inne i det nyfödda lilla krypet sitter en liten djävul som vet precis var skåpet ska stå och tänker slåss för det också, så fort stämband och språkkunskaper tillåter.
Men okej, jag ska lyssna på bror. Blir vår unge full av hälften så mycket kärlek som lillebrors barn är så måste man ju anse det hela ett lyckat företag :)
(för er som inte får ihop det, benämningen lillebror på ovan nämnda syskon stämmer knappast, det är en blooper från barndomen som fått hänga med genom åren, sanningen är att han är hela 23 år klokare än jag :)
4 kommentarer:
Det blir hur fint som helst... med kärlek, omvårdnad samt GRÄNSER och kommunikation om t.ex. "varför", så blir det rena reklamfilmen...inte ett öga är torrt...
(Jämför övrig mer eller mindre märklig släkt, där varken föredöme, vuxenhet,gränser eller kommunikation legat i högsätet.. No surprise... Don´t go there now, det blir lite too much....) /lb
överensstämmer gött med vårt tänk. sköönt.
Jag tror att Knappen kommer bli en super gullig unge!! herregud,d et är ju klart med en kusse som mig ;) <3 puss
Skicka en kommentar