söndag 16 april 2017

Gla påsk.

Vi har varit under belägring. Veckan innan påsklovet blev Junior kräksjuk. Efter tre dagar av oavbrutet kräk/bajsrally började det dyka upp blodstrimmor i det som kom upp. Då kände vi att nu räcker det. Eftersom han är så liten kräks han dessutom helt utan förvarning, precis där han är. En gång i halvtimmen. Dygnet runt. I tre dygn. Vi var lite trötta om en säger.
Vi åkte till barnakuten på Sachsska. Satt där en hel natt och pumpade i honom vätskeersättning i ett helt sanslöst tempo. Och han slutade kräkas. I samma ögonblick vi klev in genom dörren så slutade han. I svinottan fick vi åka hem. Kan vi ge lite mer pengar till vården, tack. De var jättefina där, personalen. Men vilken tid det tog.
Knappen hade vi evakuerat till mormor. Han hade redan haft en släng i höstas och det kändes som att det räckte gott och väl. När Junior slutat spy och tagit sig lite fick han komma hem. Knappt 24 timmar senare blev A sjuk. Han fick ligga i karantän i sovrummet, ensam i sin en suite av magsjukevirus. I fyra dygn var han däckad. Alltså helt. Ute, kaputt. Dag tre av dem började Knappen kräkas. Nu låg vi i varsin ända av huset och försökte begränsa detta kräk/bajsinferno till en så liten yta som möjligt. Junior piggade på sig, fick ohämmad tillgång till tv i ren föräldradesperation från min sida och jag gick runt konstant iklädd gummihandskar, bärande på ytdesinfektion och ett lass handdukar på väg till eller från tvättmaskinen. Jag var uppe på nätterna och tvättade för att hinna med, I kid you not.
I 12 dagar höll vi på. En arbetsvecka plus påsklovet. Eh, va?
Är så där sjukt tacksamt glad över att ha en grundfrisk familj som en sån här pers påminner en om att man bör vara.

Nu är alla friska och har passerat sina obligatoriska 48 timmar efteråt. Vi firade det genom att gå till grannarnas årliga grekiska påskfirande med helstekt lamm, grekiska pajer to die for och släkt stor som en mindre nation. Barn som sprang in och ut och överallt, vuxna som sprang in och ut och överallt och en skön self service på allt ätbart, dvs flera dagars mängd mat. Är efter detta påsklov nu utvilad på ett märkligt utmattat sätt. Har tröstshoppat tie dye-färgade kläder på nätet. Naturally.

3 kommentarer:

lilla S sa...

Men fy helvete vad sjukt! Men höll du dig helt frisk under hela tiden? Alltid något!

Johanna sa...

Vi hade samma skräckscenario i mars med sju insjukningar i magsjuka på en månad, heeemskt. Att det ens kan bli så? Men så otroligt skönt när det är över. Alltid nåt.

Sofia sa...

lilla S: TA I TRÄ, ja, det gjorde jag. För typ tre dagar sen kände jag mig lite skum i magen, mådde småilla och lite ont men inget mer. Helt otroligt. Hade förmodligen brutit ihop och grinat annars.

Johanna: SJU? Hur är det ens möjligt? Ni kommer inte vara sjuka på ett decennium nu. Minst. Det vore helt orimligt.