onsdag 5 mars 2014

Tex: hur gör man för att inte dö av pastabrist?

(Alltså, den här headern. Måste verkligen åtgärda den.)

Jag har börjat med laktos- och glutenfri kost i ett försök att få bukt med de galopperande eksem som täcker ca 80 % av min kropp just nu och håller mig vaken om nätterna. Det går än så länge okej. Laktosen är inte så svår men gluten däremot. Har mer än några gånger stått handfallen i kylskåpsdörren och inte riktigt vetat varken hur eller vad. Så har ni några tips eller idéer eller erfarenheter som kan komma en rookie som mig till gagn, knock yourselves out i kommentarsfältet. Alla tankar kring detta välkomnas!

8 kommentarer:

S.W sa...

När jag tog bort vete (åt alltså havre och råg, vilket gjorde att gröt och knäckebröd kunde funka till frukost) fick jag i början lite lätt panik och fantasilöshet. Då märkte jag att jag verkligen fick ta en dag i taget; inte tänka på allt jag inte skulle äta utan tänka att idag äter jag rotfrukter i ugn. Gryta med ris. Korv med blomkålsmos. Broccoligratäng. Mozzaka. Och när pasta-paniken släppte efter ett par veckor så var det väldigt lätt att planera för hela veckan, då hade jag liksom programmerat om hjärnan.
Och även om jag nu släppt på reglerna så äter jag fortfarande pasta mycket mer sällan än innan. Det känns skönt att ha förnyat go to-maten.

Märker att jag formulerar mig märkligt, är väldigt trött, men jag hoppas att du får något ut av det.

teapot sa...

Det finns masssssor med glutenfria alternativ, både mjukt/hårt/fikabröd och pasta! Botanisera lös i matbutiken så skall du se. :-)

Vad gäller redning och såser så är majs- och potatismjöl prima grejer.

Sofia sa...

S.W: Men du är ju en guldgruva! Precis sånt där behöver jag, tack! Känner mig helt nollställd. Tog en kvart för mig igår att komma fram till att en grönsakswok med ris faktiskt går bra. En dag i taget, som sagt!

teapot: Tack för tips! Har ju hajat det där med laktosfria alternativ men de glutenfria är yet to be discovered!

Anonym sa...

Min kollegas dotter har också svåra exem. Efter att ha provat alla krämer som finns i flera år så har de börjat smörja in henne med mjukgörande krämer tre gånger om dagen. Nu har det blivit bättre.

Jag fick äta mjölkfri kost under ett par veckor när jag ammade Arvid. Det var inte kul och jag kan förstå att det är jobbigt!

Kram Helena

teapot sa...

Heh, jag hade ganska svåra exem hela min barndom, ungefär till jag var 23. Sen hände det sig av en slump att min katt flyttade hem till min pappa (jag flyttade till Australien) och hips vips - inga fler exem.

Jag trodde halva livet att "exem, det har man bara". Smörja, klia och lida, det var liksom så det skulle vara.

Men jag var visst allergisk.

Anonym sa...

Med risk för att låta som en präktig tråkmåns så tycker jag att du ska göra en ordentlig allergiutredning innan du börjar experimentera på egen hand annars kan det bli mycket svårare att ställa en korrekt diagnos. (Vid glutenintolerans t.ex. stämmer provsvaren ofta inte om man på egen hand har uteslutit gluten ur kosten en tid innan provet – och att utesluta gluten så som en glutenintolerant bör göra är ingen liten sak direkt ... det finns dock ett växande antal bloggar etc. med kul gluten- och laktosfria recept. En bra ingång är allergimat.com.) Men, jag tycker absolut att du ska följa upp allergispåret! Kolla även om du kan ha någon typ av kontaktallergi, t.ex. allergi mot något i ditt tvättmedel.
Jag snubblade förresten in på bloggen härom dagen och vill tacka för tips om lego-påse och Colette-mönster:-)
/Ekerö-e

Sofia sa...

Ekerö-e: Hej! Och välkommen och för all del!
Ja, det där med gluten- och laktosfri kost var en allmänläkares idé. När jag efter ett par veckor tog kontakt med en regelrätt hudläkare istället så verkade han skeptisk till idén och menade att det var högst osannolikt att jag i vuxen ålder plötsligt skulle utveckla någon typ av livsmedelsallergi från ingenstans. Istället sa han att atopiker (som jag) i större utsträckning än man tror påverkas av psykiska faktorer. En ordentlig kortisonkur och en funderare på om det finns stress i vardagen jag skulle kunna undvika, var hans ordination. Verkar fungera ganska bra. Mycket bättre än kostexprimentet iallafall.
Eh, ja. Varsågod för den essän?
Tack för råd och tips! Och lycka till med sömnaden!

Anonym sa...

Tack:-)
/Ekerö-e