torsdag 22 december 2011
När jag är sjukt trevlig underdog.
Alltså, om man ringer till en myndighet av valfri sort och säger Jag vet inte vem jag ska prata med eller ringa till och det här kanske är en jättekonstig fråga men... då skulle man förslagsvis som telefonist i det läget kunna tolka det som att det INTE är läge att dra på sig den smått drygt ifrågasättande tonen som får andra människor att känna sig som bombade Berit utan istället försöka hjälpa personen ifråga rätt. Men det är som sagt bara ett förslag. Ett annat förslag är att be sin chef om andra arbetsuppgifter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja! Alltså jag är världens nervösaste när jag ska ringa så jag hatar verkligen de där. Jag tror att vissa helt enkelt sniffar sig till osäkerhet och bara väljer att hugga vid de tillfällena för att de kan. Men de sista åren har jag blivit lite tuffare och börjat vara sur och otrevlig tillbaka... haha.. moget. Men det känns bra efteråt istället för att jag går och stör mig i en evighet på att jag bara "eh... jaha ursäkta..."
Josefine: Gah! Du skulle hört mig och tjejen på kommunen idag. Det var som om vi båda liksom insåg att vi var dryga och sen försökte släta över bara för att bli dryga igen. Det var så larvigt! Och ändå så bara: "KOMMA HÄR Å VA DRYG, KOMMUNTÖNT!" (alt. "KOMMA HÄR OCH VA DRYG, INVÅNARTÖNT!" beroende på hur man ser det förstås)
Skicka en kommentar