32.

Och så går en födelsedag igen och till mitt lilla lilla kalas kommer de allra finaste och det är varmt och mjukt och varenda sekund tänker jag vi måste ses oftare, jag tycker så mycket om er och barnen har plötsligt blivit så stora att de leker tillsammans vid sidan av och deras små röster är där hela tiden och de vill inte äta så mycket mat men lutar sig över bordet och frågar försiktigt när det där goda kommer och det goda kommer med spring i benen och kladdiga munnar och i paketet från min bästis ligger det som jag fingrat på i affären utan att hon visste om det och sen börjar kvällen lida och de små ska sova och då kommer andra vänner jag inte sett på länge och saknat och en stund sitter vi ner och pratar stora saker, upptäcker alldeles nya sidor hos varandra trots att vi känt varandra jämt och jag tänker vi måste ses oftare, jag tycker så mycket om er och barnet sover nu och det blir lugnt och stilla och vi pratar om kärlek och ångest och gudstro och relationer och sånt som finns i hjärtetrakten och så är kvällen slut och det är tyst och bara jag och diskmaskinen som susar och det låter nästan som vågor och nu ska jag släcka de sista ljusen runt snittblommorna på bordet och lägga mig mellan den stora och den lilla i sängen, de som redan sover som djurungar.