"Enhet" är en obehaglig framtidsvision. I ett samhälle där nyttotänket dragits till sin spets och allt ska tas till vara och effektiviseras har institutionen Enheten vuxit upp. Dit kommer du om du är 50 år (kvinna) eller 60 år (man), barnlös och inte längre behövd i samhället. Ditt liv är över och det bästa sättet att avsluta det är naturligtvis att vara redo att ge det som fortfarande kan användas till någon annan, yngre, bättre behövande. Eller hur?
Vi följer Dorrit Weger som hämtats till Andra reservbanksenheten för biologiskt material där hon bor tillsammans med andra män och kvinnor i övre medelåldern i väntan på att det hennes kropp fortfarande kan erbjuda världen ska kallas in. Det är, som baksidestexten lovar, en berättelse om kärlek, sorg och vrede.
Det är något Margaret Atwoodskt över den här romanen. Någon väldigt (vågar jag säga det?) osvenskt. Nu när jag ser den igen har jag svårt att förstå hur jag kunde glömma den, trots att den stått bakom alla andra böcker så länge. För när jag håller i den så kryper obehaget genom fingrarna igen, som ett kroppsminne.
Till min stora glädje finns den fortfarande att beställa. Gör det.
5 kommentarer:
Åh, vill läsa!
egon: Ja! Gör!
Å, så himla bra med boktips!
Lagt till i "boktips"-högen
Johanna: Så gärna!
tom: Bra det!
Skicka en kommentar