De där meningslösa fb-vännerna man har som vi pratat om ett par gånger. De man knappt skulle hälsa på på gatan. Jag har faktiskt en som är bra att ha, en tjej från Grekland som jag förmodligen aldrig kommer att se igen. Men hennes grej är att gå banans med ändlösa länkar till konst, fotografi, musik och film. På senaste har en del svenska konstnärer dykt upp i hennes länkar.
En av dem, som verkligen had me at hello är Johan Thörnqvist. När jag snubblar runt på Snarlik och tittar på Johans futuristiskt retrodoftande, finkänsliga, kärleksfulla konst längtar jag till nya huset och väggyta. Att ha en drömsk men ändå påtagligt verklig liten hemligvärld att titta på igen och igen, fantisera kring och fly till ibland. Kanske den här "Brandpost med hus på":
Så. Gå in på Snarlik nu. Där blir man alldeles varm och ibland lite vemodig på ett fint sätt.
5 kommentarer:
Åh, så himla fin!
Det är bara att tacka och bocka för fina ord :)
Johanna: Så himla!
Johan: Åh. Det är jag som ska tacka!
Tack för den länken! Fantastiskt fint! (Lite sen här.. har festivalat så nu har jag massa bloggeri att ta igen!)
Josefine: Välkommen tillbaka!
Skicka en kommentar