torsdag 11 augusti 2011

Det här äpplet SKA falla nära trädet.

När vi äter middag lyssnar vi på Björks "All is full of love" och jag säger till Knappen att flickan som sjunger heter Björk. När låten är slut säger han, till sin mammas översvämmande stolthet, "Mea Bjök!"


(fulgrinar varenda gång.)

4 kommentarer:

Hanna sa...

Duktig Knapp! Tant Stiffy osar av stolthet.

Sofia sa...

Stiffy: Ja! Nyss stod han otåligt och väntade på att jag skulle göra en macka åt honom. Då börjar Pagan Poetry-introt med det där plingandet varpå han hajade till, sa "oj" med något drömskt i blicken och började dröjande gå mot vardagsrummet och högtalarna. Den där mackan som det varit jättebråttom med, gone...
Epic win.

Hanna sa...

Pagan Poetry - en av de absolut bästa! Blir man hypnotiserad av introt har man livslång kärlek.

Det är kul och intressant att läsa om din kärlek till Björk. Jag delar den fullhjärtat sen 15-års åldern. Ibland har jag helt enkelt fått inse att alla inte fattar. Avrundat med ett "Det är deras förlust". Och tummat mina samtliga exemplar av hennes skivskörd och tänkt att det är en tidlös skatt som bottnar i något mycket djupt.

Sofia sa...

Stiffy: Ja, det är precis det jag funderar på, skatten (ijuförsig i nästa inlägg men iaf) . Hon går inte att jämföra med någonting, kommer aldrig kunna. Hon kar ju en helt egen plats i musikhistorien. Det är stort.
Även fast inte alla fattar. Men alltså, folk gillar Saade, så vad kan man vänta sig?