måndag 6 juni 2011

"The final testament of the holy bible" av James Frey



Ännu en gång har jag tagit Linns råd och grinat/dramatiskt lagt handen över hjärtat och lett över litteratur. Jag trodde, så som jag tydligen ofta tror, att James Frey var den självbiografisk-deppig-barndom-frossarläsarens topplisteval. (insert: vissa tvivel ang. mitt professionella kunnande/fördömande). I vanliga fall hade omslagets skalpell fått mig att ställa tillbaka den i hyllan men, som sagt, in Linn I trust. Yey me.

James Frey's tidigare besök i blåsväder då han hävdade att hans roman "Million little pieces" var självbiografisk vilket senare inte visade sig (delvis) stämma genererade vad jag förstått en del uppståndelse. Vad som gäller för "The final testament of the holy bible" är jag alltså inte säker på. Boken öppnar med ett kort stycke som förklarar att den baseras på samtal med närstående till Ben, huvudpersonen, profeten, Sonen, Messias. På sista sidan tackar han vidare alla de personer vars historia vi fått ta del av. Jag vet inte vem eller vad eller när eller hur och, ärligt, jag skiter i vilket.

På många sätt behöver inte fiktiva personer vara mindre verkliga än riktiga människor. Det finns miljarder människor jag aldrig träffat och aldrig kommer att träffa och de är, oavsett hur nära eller långt härifrån de är, för mig lika fiktiva som Ben Zion Avrohom. Jag kan inte lättare föreställa mig den Gunilla som i sina foträta tofflor ofrånkomligt står på en lastkaj och röker gula blend än jag kan se kärlekens budskap personifierad i Freys karaktär. Och det är just det som jag älskar med den här boken. Att den finns, att tanken finns, att filosofin, levnadssättet, budskapet fått en röst, om än i en romanfigur. Det gör det varken mindre viktigt eller värdefullt.

Och genom allt det här lyser ett litet litet ljus som Frey inte lyckats skriva sig runt. Och det kanske är min egen konstruktion, mitt eget överanalyserande, men det känns så och det är så sjukt jäkla fint: Freys egen kärlek till den här historien.

7 kommentarer:

Evelina sa...

Åh vad kul att du läst den! Vi ska diskutera den i veckan på Bokcirkus!. Har du läst Bright, shiny morning? Tror du skulle gilla. Av Frey alltså. Och jag rekommenderar att surfa runt lite på hans sajt och läsa om hur han skriver och vad han tänker sig är fiktigt och inte = han drar ingen gräns. Alltså - han kan likväl påstå att något ÄR sant fast han bara hittat på det rakt ur luften. Love it! För det visar att det är historien som är det viktiga, inte vad som är sant eller inte.

Sofia sa...

Åh vad jag saknar min gamla bokklubb nu! Det här är det första jag läser av honom, men absolut inte det sista.
Och jag ska kolla in hans sida, vad spännande! Om det är så, så lyckades han lätt övertyga mig!

Linn sa...

Åh Sofia! Vad glad jag blir att du gillade den! Själv är jag inget jättefan av brightshinymorning. Tycker mycket mer om Million little pieces och my friend leonard. Som måste läsas ihop. Och läs inte sista sidan i million little pieces där det står vad som händer med alla. Plöj dom.

Jag har läst dom kanske fem gånger och jag grinar lika mycket varje varje gång. Men Frey måste läsas på engelska. Annars blir det mer randomtopplistedravel. Magin sitter ju i misshandlandet av språket. Tycker jag.

Och du skriver om the final testament så jävla bra!

Sofia sa...

Linn: Åh, då måste jag skaffa! (fan också att vi inte har dem på jobbet! jag har tiggt till mig ett större sortiment på min avdelning, engelsk pocket, och jag tror TROR att lite Frey ingår i det nya. Hoppas hoppas!)

Och tack, Linn!

Johanna sa...

Å, tack för boktips. Blir sugen på att läsa alla nämnda ovan, har aldrig läst Frey.

Linn sa...

Johanna: Är avundsjuk för att du har Frey KVAR.

Sofia sa...

Johanna: Ja! Du får hålla oss uppdaterade när du läst!