Kommer hem från jobbet och börjar städa frenetiskt tills luften plötsligt bara går ur mig. Driver runt helt planlöst och tänker saker som "Aldrig. gå. någonstans. igen." Upptäcker genom dimman att det inte i hela huset finns en enda ruta varken toa- eller hushållspapper. A räcker mig ett paket pappersnäsdukar; "Här". Inser att jag måste lösa problemet ungefär samtidigt som jag släpper ner smörklimpen i pastavattnet istället för stekpannan.
Om en stund, när jag orkar och blir tillräckligt kissnödig, ska jag släpa mig till utedasset, kanske finns det ett hemligt stash. Sen vill jag bli översköljd av film att somna till och kanske matad med lättuggad choklad. Är det det här som så tjusigt kallas livspusslet?
2 kommentarer:
Ja, det verkar inte bättre. Har själv kört nån sorts rejs idag mellan skola, affär, hem, dagis, gym + städning. Nu vill jag bara däcka i soffan med choklad och kaffe. Men först måste jag duscha också. Livet alltså!
Josefine: En riktig dusch... Kaklat badrum. Drömmen!
Skicka en kommentar