Sova? ...eller sova?

A har snöat in på dataspel. Han pratar numera ett språk jag inte förstår och vi trängs runt den lilla bordsyta vi har med sladdar, tangentbord, symaskin och tyghögar. Att sy har belägrat min hjärna på ett sätt ingenting annat gjort och jag kan äntligen till fullo förstå vad det är som händer A när han snöar in. För, som sagt, det är så han gör saker. Hela vägen.
Förstå otillfredställelsen i att vara ensam hemma en fredagkväll utan en enda tygbit som inspirerar. Om en stund dör min dator och A har tagit med sig vår enda sladd. På tv kommer bara skit eller sånt jag inte vågar se själv. Läsa/skriva/rita/sticka? Orkar inte. Antiklimax. Hej då.