För en vecka sen satt jag och A i en bil på väg tvärs över Gotland. Efter ett dygn av blåst, moln och grå dimma bröt solen plötsligt fram, molnen skingrades och vi körde längs glittrande åkrar. Solen blixtrade ner mellan trädkronorna, jag lutade mig tillbaka, kisade, slappnade av, tänkte: nu händer det, eller inte. Vad som helst kan komma bara jag får sitta i den här bilen, rusa genom det här landskapet som långsamt men nyfiket vaknar ur vintern, känna A's mörka siluett brevid mig och lyssna på den här:
2 kommentarer:
jag har lyssnat 10 gånger på raken nu. det är något av det bästa jag har hört.
Å vad roligt! Det världens bästa när man hittar nya älsk-låtar!
Skicka en kommentar