Grytvantar.
Hittade fina bloggen Alla kan sy (bara namnet! pepp!) där mönster till bla grytvanten finns.
Om inspiration eller spark i sy-rumpan behövs, kolla där!
Läste ut Alexandra Coelho Ahndorils "Mäster" nyss. Det var min kollega på jobbet som övertygade mig om att ge henne en chans. Innan makarna Ahndoril började skriva under pseudonymen Lars Keppler så hade jag ingen vidare koll på varken honom eller henne. Sedan avslöjades Kepplers riktiga identitet och plötsligt satt det svartklädda snyggo-paret i tv-soffor och lät sig intervjuas och plutade tillsammans på pressbilder och jag fattade aldrig vad man skulle med pseudonymen till om man ändå inte tänkte vara konsekvent med den. Jag blev irriterad. Typiskt mig. Men, som jag sa till kollegan idag, det enda jag hör när jag sett de två tillsammans i tv är en släpig röst som med snobbiga i'n talar om att vi skriver inte bara bästsäljande böcker tillsammans, vi ligger också med varandra på ett högst intellektuellt vis.
Ja, det säger kanske mer om mig än om dem.
Hur som. "Mäster", var det. Hon skriver förjävla bra. Tätt, målande, ibland lyriskt och vackert. Men det är om socialismens intåg i sverige, arbetarrörelsen, rösträtten. Det är stora saker som skulle tåla att plöjas djupare ner i än de dryga 200 sidorna i "Mäster". Jag blir inte klok på om det är en barndoms/uppväxtskildrig av August Palms liv hon vill åt, om det är en historia om en familjs kamp för sina drömmar om framtid och samhälle, om det är de som faller offer för kampen som det egentligen handlar om eller om det är just socialismens födelse hon vill titta på. Oavsett vilken av ovanstående det kan vara, om något, så vill jag ha mer, djupare, bredare. Den är fattig på dialog, boken, och det behöver ju inte vara dåligt men jag vill veta: hur talar August och Johanna om sakerna? Hur går tongångarna bland de andra arbetarna som finns kring honom?
Det är stora, svepande rörelser genom händelserna, som om hon bara vill berätta i stora drag men så vackert som möjligt.
Styrkan ligger också just där. Språket fyller ut med sin skarpsinnighet och finkänslighet så mycket att jag ändå lägger den ifrån mig med den där varma mättnadskänslan bra böcker ofta lämnar.
6 kommentarer:
Åh! Härligt med sy-inspiration. Emottages tacksamt!
Och din beskrivning av författarparet var så på pricken att jag skrattade högt på pendeln. :D
Ms Stiffneck: Ja! Jag har fått värsta sy-peppen, det är jättemysigt!
Åh, det kryper under skinnet när jag tänker på dem, haha!
Alexandra Ahndoril var en av mina handledare nar jag skrev C-uppsats i littvet pa SU. Hon ar sympatisk, men jag hajar vad du menar - de haller hart pa sin intellektuella image.
Vad spännande! Hon verkar trevlig i sig men det är det svartklädda plutet som inte funkar för mig och när de är två blir det ju i kvadrat så klart. Och så undrar jag över Keppler. Bara pr?
Ja, jag vet inte. Jag läste den där deckaren de skrev, och det var väl inget speciellt med den, en deckare liksom. Mest tycker jag att det är roligt att de heter Alexander och Alexandra. Som en Maria Gripe-titel eller nåt.
Haha! Verkligen!
Skicka en kommentar