Idag fick jag och en vän en utskällning av en man på ica för att vi lät en 80-årig tant med en enda limpa bröd att handla gå före oss i kassakön. Han blev djupt förnärmad över hur respektlöst vi släppte tanten före utan att fråga dem bakom i kön (dvs han). Jag försökte förklara hur tanten tidigare tagit vårat råd om vilken kö vi trodde skulle gå fortast och när det inte visade sig stämma så kände vi oss lite fisiga och lät henne gå före oss. Då talade han om att han faktiskt var jävligt stressad och att jag kunde ju för fan tänka mig för. Jag bad ödmjukast om ursäkt och lovade att det skulle jag tänka på nästa gång.
Undrar vad han gick hem och bloggade om. "Idag var det nån jävel som lät en tant gå före i kön på ica. Fy fa-an."
8 kommentarer:
Usch, sådant ska du inte be om ursäkt för. Idioti är inte något att uppmuntra.
Urk. Hur fasiken kan man reta upp sig på sånt (gubbjävel!)? hahaha... "för fan tänka mig för". Ja som du skändade den stackars mannen!
---även om jag är en blyg viol, som vanligen tittar under lugg (som inte finns) och i örvigt försöker undvika närkontakt med främlingar.... (obs ironi), så råka jag ut för detta ibland....
.... och då finns det bara en (1) sak att göra....
...ATT MED HÖG RÖST SOM EN MINARETUTROPARE FÖRKLARA FÖR ALLA I BUTIKEN - STOPP! UNDAN! BANA VÄG! MANNEN HÄR HAR EXTREMT BRÅTTOM OCH HAR VIKTIGARE SAKER FÖR SIG ÄN VAD NI HAR - SÅ VARSÅGOD LÄMNA PLATS SÅ ATT HAN KAN GÅ FÖRST!!" ....
(obs med seriös och saklig röst..)
.... eller på sommaren har jag testat: "UNDAN, UR VÄGEN, VI HAR SEMESTER OCH ALL TID I VÄRLDEN, MEN DET HAR INTE DENNE UPPTAGNE MAN (ofta nog en kvinna som försöker tränga sig på framförallt Bolaget...).
Det skapar vanligen stor protion av genans...
Ballast är kommentaren på Bolaget, när någon framför fyller bandet fullt... "Jahaja, här skall det krökas till helgen" med en glättig ton...
Du anar inte vad det ligger djupt i den Svenska folksjälen att ha DÅLIGT SAMVETE för att bevista denna inrättning... ALLA blir generade, i hela butiken... Hahaha!
//lb
Hur dum får man vara? Man har lust att likt Nasse i Nalle Puh utbrista: "Men kära nån då!".
Jag släpper ofta fram folk och låter dem gå före mig om de bara har en eller ett par varor att köpa, för jag vet ju själv hur glad jag hade blivit om någon erbjudit mig detsamma. Har dock aldrig blivit utskälld av någon för detta förfarande.
Jag tänker om man nu har så bråttom, varför ens gå in en affär? Eller varför inte fråga snällt om man skulle kunna tänkas få gå före, eftersom man har brådis.
Jag tyckte du gjorde helt rätt som intog den undfallande positionen. Mot adrenalinstinna, tjutande testosteronklockor kan man aldrig vinna. Mer än att veta i efterhand att de man själv var generös och tålmodig. Det får vara en seger värdig en medmänniska!
/Poppy
Meh! Palla bli arg. Och ameh, nästa gång skall jag också tänka mig för i fall det finns någon människa omkring mig som kanske är stressad.
Kevin: Hade hoppats att en ursäkt skulle få hans utbrott att liksom falla platt. Lite som att slå i luften. Det var liksom det bästa jag kunde komma på eftersom jag aldrig kommer på de bra grejerna att säga förrän efteråt. Störigt.
Miss Muffin: Jamen, verkligen! Hans liv måste ju vara helt sjukt jobbigt att leva om han ska hålla på och bli sur på sånt där!
Lb: Jag kan tänka mig... A sa när jag kom hem och berättade "varför kan aldrig jag träffa på såna där?!". Finns det två personer som jag skulle vilja se i en sån här situation så är det Alexander och du. Åh vilken föreställning det skulle bli!
Poppy: Precis! Min vinst ligger i att det som hände var att vi lät en tant gå före. Inte ens ur tjurgubbens perpektiv KAN någonting annat ha hänt. Så det kan ju han fundera på ikväll framför badrumsspegeln. Grattis, gubbe.
tom: Precis. Det är den eventuella stressen man ska hålla utkik efter. Kärlek, tolerans, månförmörkelse, dagisbarn? Näpp. Ev stress. Där har du det.
haha, gubbjävlar finns det gott om!
Summercat: Hej! Välkommen hit :)
Jag ser framför mig hur jag står bara någon meter ifrån honom, sträcker ut armen helt rakt så att jag nästan nuddar hans ansikte och pekar på honom med ett spetsigt finger mellan ögonen och väser "gubbe!" mellan tänderna. Åh det hade varit så underbart!
Skicka en kommentar