När vi åt lunch idag gjorde Knappen en ny bekantskap. Servitrisen kom med en ballong. Ögonblicklig kärlek uppstod. Här tar den sig uttryck i pussar.
På väg hem blev vi äntligen den där barnfamiljen med ballong i kombi. Det är alltså så det går till. Check.
Så nu är den med hemma också, ballongen.
Och drar ett litet streck genom vardagen.
11 kommentarer:
Fint. Saknar er. Styra upp.
Ja! Komma! Helgen?
Hemma blir det slagsmål om ballongerna och de smäller en efter en, efter det att jag blåser... Men jag förstår fascinationen - ballonger är ju festliga. Och de med helium är ju i en klass för sig.
k: ja, vi gjorde vårt bästa för att rädda ballongen från explosionsdöden av alla pussar. Eller rättare sagt, att rädda Knappen från att få en exploderande ballong i ansiktet.
Tyvärr dog den heliumdöden senare på kvällen när vi inte kunde hålla oss längre och var tvungna att göra heliumröst-tricket.
hahaha... Tintin ligger just och pussas med med ett helt gäng ballonger som är kvar sen hennes namnkalas! Väntar på smällen. Åh vilken gråtfest det kommer att bli.
Det är helt underbart vilken lycka det kan vara att få se och leka med en ballong. Och röd måste den vara, annars är det inte lika kul.
Miss Muffin: och inte nog med gråtfest. när den är slut så har den där schyssta runda leksaken gått sönder också! typiskt!
Sammi: Allt som är bra är rött!
Såg nu att knappen har likadan body som tintin! Blev skitglad när jag hittade den. Så himla fin lila och så himla fin dinosaurie. Också gillar jag den lilla lappen på baksidan med..
Miss Muffin: Ja! Finaste bodyn! Med prickar på magen också, perfekt :)
Nej, allt ska inte vara rött. Men ballonger ska vara det.
Skicka en kommentar