Innan Knappen, eller rättare sagt innan A, la jag ner nästan överdrivet mycket tid på att sticka sockor. Eftersom jag ofta hade stängningspass på jobbet så kunde jag börja sticka direkt efter frukost. Sen rann det liksom bara på. Jag har tackat nej till både fika och lunch för att jag inte hade lust med något annat än att sticka. Sitta soffan. Lyssna tv'n (för trots alla mina stick-timmar kan jag fortfarande inte sticka utan att titta). För trettielfte dagen i rad.
Jag har letat specifika band/knapp-affärer på smågator i smetigaste city för att hitta just den sortens volang. Jag har lagt beställningar när mamma åkt till Finland för att få just rätt sorts garn. Alternativt åkt väldigt långt med bilen. Samma garn som mormor. Mycket viktigt.
Försökte till och med sälja dem ett tag. Det gick ganska bra, det var min separationsångest som satte p för det företaget. Så efter det stickade jag allt i min egen storlek. Utifall att.
Sen träffade jag A. Och då hamnade hela baletten på hyllan.
Tills nu. Nu är jag på gång igen. Med måtta får jag (och familjen kanske) hoppas.
Foto: Kristine Wreyford(Bilden har jag lånat från stiglund.se. Deras höst/vinterkollektion från -07, förutom sockorna som är mina!)
4 kommentarer:
Kan inte se någon bild :(
Sa senast ikväll att jag vill kunna sticka. En gång kunde jag det, dock bara rakt, så halsdukar var det enda som producerades. Vill kunna sticka - och svänga! Verkar vara som terapi ungefär.
Vad knäppt! Här finns den annars:
http://stiglund.se/Stiglund/Host_och_vinter_2007.html#3
Det är min avslappning. När jag började sticka ordentligt sa jag alltid att jag förstod varför kvinnor (och män, min morfar tex) hållit på med handarbete i alla tider. Koppla av. Koppla bort.
sofia, en regnig och trist dag så får du hemskt gärna lära mig hur man gör! I sommar, när jag inte har nåt o plugga, så anlitar jag dig som min stickningslärare! ok?!
jag har sett din fina låda med allt du gjort, o du är ju så duktig!!!
kram
Mathilda: Det ska jag absolut göra! Då MÅSTE vi ju ses! Mys!
Skicka en kommentar