
Jag kan vara på väg att gräva min egen grav här eftersom jag storgrinade redan när jag bara bläddrade i den för första gången på jobbet, långt innan Knappen kom och gjorde mig till den totala gråtmilda svampen.
Och så köpte jag den här på impuls.

Lite tragikomisk familjeberättelse skadar ju aldrig. Mer om den finns att läsa här.
Annars är min enda julönskan att få sjunka ner i soffan med lite glögg och bränna igenom Planet Earth-boxen och somna på A's axel till Richard Attenborough's röst medan det fortsätter snöa utanför fönstret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar