tisdag 12 april 2011

Att skaffa sig behov.

Jag har köpt en iphone.

Jag har alltid varit ganska seg med nymodigheter. När jag var 15 gick jag runt med en lila personsökare i fickan långt efter att min kompisar skaffat klumpiga Ericsson-telefoner med enrads-display. Jag stretade på med modem som ringde och tjöt och tog för evigt på sig att koppla upp och min hemtelefon tutade upptaget medan jag satt och tittade på skärmen och väntade på att startsidan för min hotmail skulle ploppa fram, en ikon i taget var 15e sekund. Jag minns att jag planerade mitt surfande så att jag skulle behöva backa så lite som möjligt eftersom allt gick så fruktansvärt långsamt och hur jag pga det bara satte mig vid datorn när jag hade obegränsat med tid. Gjorde bara det nödvändigaste, var aldrig på Lunarstorm eller någonting ens i närheten. När Facebook kom vet jag inte hur länge min kompis Edvard lobbade innan jag efter enträget motstånd gav med mig.
Det tog säkert uppåt två år för A att övertyga mig om att med en macbook skulle jag inte behöva utstå de frustrerade utbrott jag ständigt hade framför min pc. Och sen han köpte sin iphone för ett år sen har han envist hävdat att jag också vill ha en. Men min vana trogen har jag sagt att jag inte alls behöver en iphone, jag ska ringa och skicka några sms och det klarar min gammeltelefon alldeles utmärkt, tack ska du ha.
Mm, har han sagt. Du vill ha en iphone, jag vet det till och med innan du vet det själv.

Och nu är vi där. Jag har köpt en iphone, satt all min tillit till Apple. Det känns fint. Men det som känns allra allra bäst är att jag äntligen kan slänga min helt värdelösa jäkla skit-Sony Ericsson långt åt helskotta. Inte ens 1 år gammal och jag hatar den.

Ny tid. Nya grejer. Om någon månad kan jag säkert inte leva utan iphonen.

8 kommentarer:

Linn sa...

Jag är lite likadan och har dessutom högljutt ifrågasatt vad hela det där jävla spektaklet med iphones hit och dit handlar om. Det är ju bara en telefon! kan jag mycket väl ha skrikit nångång.

Oj vad jag hade fel.

Mvh,

Beroende_83

Duktiga Tjejen sa...

Me tio! Eller, jag fick en genom jobbet för ett par veckor sedan och hade innan det en uråldrig gammal sal. Och det där med personsökare hann jag aldrig ens skaffa...

Susanna sa...

Haha! Vad jag garvade när jag läste. Känner sååååå igen mig. Är precis likadan :-)

Anonym sa...

Inte jag. Jag är fortsatt en avvikare... icke-tatuerad, ingen Iphone, ingen blogg...... f*n.. det måste vara åldern! Jag har blivit min egen Pappa? (Fast sedan slog det mig att så teknik-avert (som han var)kan man inte vara... och då slog det mig - jag har ju Facebook...

Har man bara Fejjan - då finns man?

En suck av lättnad...hördes den?

/lb

Magnus Tannergren sa...

Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av en elektronisk pryl.

Sen köpte jag en Iphone.

Den var en revolution. I alla fall för mig.

Sofia sa...

Linn: Haha! Känner igen mig så himla mycket. Gjorde samma med datorn, jag bara: Vadå, med datorn skickar man mail typ.
Tills A hade sålt in mac'en. Nu vet jag inte hur mitt liv skulle se ut utan.

Duktiga tjejen: Gillade sökar-tiden. Sökare och ett telefonkort, det var kitet. 90 000 skrev man in efter sitt nummer om det var riktigt bråttom när man sökte någon. Telefonkiosk, finns det ens längre?

Susanna: Skönt att höra att man inte varit ensam bakåtsträvare. Jag duckade sjukt länge för digitalkamera också, gick runt med fotolabb-längtan medan Photoshop belägrade världen. Men det gick ju som det gick :)

lb: Hallå där. Du har fejjan, du har en touch-telefon (som du visserligen verkar hantera med tveksamma medel, givet de ofrivilliga samtal A får från den, i egenskap av överst i telefonboken :) och dessutom bloggade du rätt flitigt under er familje-bloggs dagar (saknar den)! See? Du existerar!

Magnus: Vad enkel man är. Eller snarare kanske inte så enkel man gärna vill tro om sig själv.
Jag har nog blivit fast vid mina elektroniska prylar (som kameran och datorn) på ett sätt jag inte riktigt vill erkänna också. Framför allt datorn.
Man får se det som kommunikation.

Anonym sa...

Familjebloggen... kommer inte ens ihåg hur man loggar in...och var...

Pust. Starta om på nytt? Orka?

/lb

Sofia sa...

lb: Klart du ska starta om! Jag tror att du vill. Egentligen.
;)